Senaste inläggen

Av M - 4 juli 2013 20:34

Jag tänkte fortsätta på det tidigare inlägget om äckelribban men denna gång vad gäller kräks.

Vissa bebisar kräks inte alls, andra jättelite medan min lilla kräks ständigt, oavsett mat. Vi pratar inte oj nu kräks bebisen och haklappen är blöt utan ojj där rök hela outfiten, soffan och min tröja. Det är riktigt frustrerande men har minskat något iom fast föda, ja minskat i mängd men nu luktar det apa istället.

Ibland får man byta om både på sig själv och bebisen minst fem gånger per dag. Jobbigast är när man måste iväg eller vid läggdags.

Jag vet inte hur många gånger jag har gråtit för det har varit jobbigt (inte äckligt) Nu viftar jag bort det även om man märker på folk att de blir äcklade.

Vi skrattar bort allt och när vissa rynkar på pannan tycker vi det är ännu roligare.

När vi leker med vår kräkmaskin så brukar vi få kräks över oss så fort vi håller i honom, det mina vänner är inte trevligt men det är bara härda ut ett tag till
<3

Av M - 3 juli 2013 20:25

Barn skriker det gör de, dummaste frågan jag får från min andra hälft är "varför skriker bebisen?" Eh? Hade jag vetat det skulle den inte skrikit! Ibland skriker bebisen otroligt mycket då får man en kommentar "kan du se till att han slutar?" Ehh återigen ser det ut som att jag GILLAR bebisskrik? Hade jag vetat hur skulle jag självklart sett till att skriket slutar. Detta är perfekta exemel på att logiken inte alltid finns där. När det är ombytta roller brukar jag fråga detsamma bara för att höra svaret och det mina vänner kallar jag irritation. Värre än min, betydligt värre...

<3

Av M - 2 juli 2013 18:00

Det är helt otroligt vad äckelribban höjs när man blir förälder, för ett år sedan skulle jag spy av ett blöjbyte medan nuförtiden är bajs på händerna ingenting. Den stunden man får barn är ett samtalsämne om konsistensen i blöjan ingenting konstigt. I början analyserar man varenda förändring och det är så samtalsämnet börjar. Ni som inte har barn tänker säkert, ja, ja att det är så men vänta bara på första avvikande bajset. Då måste ni fråga någon, mamma, BVC, Google eller som i mitt fall en vän. Som förälder är man orolig och något äcklig kan man nog konstatera. Missförstå mig inte, jag pratar inte om bajs helatiden, andra saker rör sig i mitt huvud med...tror jag

<3

Av M - 2 juli 2013 07:27



Min egentid är på väg till och från jobbet. Då har jag ca 1h att bara få vara jag och att få tänka i fred. Vet ni att som småbarnsförälder är ganska svårt att få tid till att ens få tänka i fred. Inte konstigt att så många småbarnsföräldrar är lite virriga när man blir avbruten hela jävla tiden! Jag har ett barn och det sägs att med ett barn är det lätt jämfört med flera. Men jag måste erkänna att min sambo ibland känns som ett större barn än min son som är 2. Innan vi fick barn så var han mer vuxen och kapabel till att göra saker själv. Efter att vår son föddes blev han också barn. Nu har jag helt plötsligt 2 barn att ta han om! Och ibland (läs ofta) är det lättare med 2 åringen än snart 30 åringen. Jusste egentid. Det får jag när jag är på toa också. Ibland. Jag var på toa igår och glömde låsa dörren. In kommer det stora barnet (läs monstret) öppnar dörren och säger Vad gör du? Eehh jag sitter och bajsar, snart pluppar det! Aha vad äckligt säger han då. Ja men gå ut då och låt mig få bajsa i fred! Han säger: ja, jag ska. Jag ska bara prutta först. Han vänder röven mot mig fiser och går ut. Lämnar mig i den där jävla odören och jag skyndar mig allt jag kan och går ut. Inte ens bajsa i fred får man längre.....

Av M - 1 juli 2013 09:09

Min bebis är inte så förtjust att spendera hela natten i sin säng, därför sover vi från en viss tidpunkt på natten alla tre i vår säng. Hur jag än gör, vad som än händer ligger jag mer på sängbordet än i sängen, jag har de små bebisfötterna i revbenen eller i ansiktet och jag for mer å mer åt kanten vid minsta rörelse. Det är jobbigt, man vill bara flytta ungen till sin säng och sova gott, men det kan man ändå inte göra eftersom man kommer få höra gnäll och det är inte snällt mot den lille. Inatt fick jag dock uppleva något riktigt häftigt. Hör å häpna mina vänner, det som inte brukar hända, hände!! Jag sov i sängen utan någon kroppsdel på sängbordet. När jag klev upp i morse förstod jag hur en världsmästare känner sig efter en seger, mäktig känsla det här. MÄKTIG! Jag dricker mitt kaffe och äter frukost som en (något trött) mästare, jag är en stjärna! Ha en trevlig dag det ska jag ha!

P.S Vi är för tillfället två personer som skriver här, mina inlägg kommer i fortsättningen märkas med <3 (för er som inte vet är det ett hjärta :-P) D.S

Av M - 30 juni 2013 21:38

Jag känner att jag behöver semester. Semester från både man och barn. Jag vill ligga på en strand och läsa en bok utan att behöva göra avbrott efter varje rad för att kolla till sonen. Semester från mannen som hela tiden frågar mig hur eller vad vi ska göra. Jag orkar helt enkelt inte tänka mer. Jag orkar inte ens tänka åt mig själv för att inte tala åt någon annan för min man kan fan inte tänka åt sig själv. Med åren ser jag att alla män är likadana när det kommer till den punkten. Dom frågar sina kvinnor allt hela tiden. TA EGNA BESLUT NÅN JÄVLA GÅNG!!! Trodde bara min var sån men efter att jag pratat med mina väninnor insåg jag att det är något genetiskt dom alla lider av. Det kan fan inte vara lätt att vara man och behöva fråga sin kvinna om allt. Undrar om det är era morsors fel att ni alla är så bortskämda? Jag älskar min son över allt annat på denna jord men jag ber till Gud att han inte kommer irritera sin andra hälft lika mycket som hans far irriterar mig ibland. ( läs ofta)
Nä nu är klockan 19.53 och den här kärringen ska göra sig redo för sängen.

Av M - 30 juni 2013 21:11

Pratar för fullt med min hälft om vilka sysslor som måste göras här hemma, ett par min senare märker jag att han inte lyssnar. Nä nu vägrar jag upprepa tänker jag, men förväntar mig att han ska göra allt. När det (såklart) inte sker utbryter ett krig i mitt huvud där jag lik en apa hoppar på honom och börjar slita av hans kroppsdelar men jag lugnar mig och upprepar snällt för vad vinner jag på att skrika? Han verkar ju ändå inte lyssna. För andra gången förklarar jag igen för honom vad som skall göras, men såklart har han enbart utfört hälften av sysslorna. Är det då konstigt att man önskar att få vara en apfamilj i djungeln för en stund?

Av M - 29 juni 2013 22:32

Att det är stor omställning att få barn visste jag men att det skulle bli såhär kunde jag aldrig föreställa mig. Det första jag fick höra från alla när jag berättade om min graviditet var "oh vad mysigt" mmm yeah right! Visst är bebisen mysig mellan allt skrik, blöjbyten å kräks. Ingen berättade till mig att jag ständigt kommer vara trött, smutsig och på rätt dåligt humör med allt vad det innebär. Min andra hälft har aldrig varit mer störande, han är lika irriterande som segt internet. Eller en tv-kanal som fryser under den mest spännande filmscenen, eller tågförseningar, ja ni förstår. Ibland kan han vara allt detta på samma gång oftast när man fått gå upp ett par gånger på natten för att mitt barn vill...ja...vill ingenting eller jo, väcka mig.

Det är en spännande tid det här, jag är lycklig som bara den och trött...och jag behöver nog en dusch. Att duscha är faktiskt inte en självklarhet som småbarnsförälder, visst får du duscha...ibland. Om man kallar det för duschande, då man går in och kommer ut torrare än när man klev in. Man lär sig att prioritera på ett helt annat sätt, barnen dessa underbara små varelser tar betydigt mer tid än vad man tror och då är duschen inte så viktig, eller för andra i ens närhet blir den viktig. Nä nu låter det som om jag aldrig duschar men det gör jag, inte lika ofta som förut och inte lika läge men visst duschar jag. Ibland (läs ofta) är det tjafs hemma hos oss om vem som duschar och har vad nu liknar spabesök mer än den andra. För javisst visst tjafsar vi mer än vanligt. Nu är det inte bara om städning, tvätt, soporna och matlagningen utan även blöjbyten, matningar och ibland att den ena personen får göra roligare saker än den andra som tex att handla. Ja, ni läste rätt handla är kul som en utekväll, nästan...fast på dagen. Det här med tjafs får nog bli ett eget inlägg men tills dess, på återseende...

Presentation

SOSF= Sanningen om småbarnsföräldrar

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2013
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards